Karolina.

Jag har en. Jag har en bästa vän.
Hon är den jag vart mest osams med, den som jag kan bli så irreterad på så det är sjukt. 
I sju år har jag kännt henne, fast det vart så mycket bråk, så långa uppehåll mellan våran vänskap. Vet jag vart jag har dig iaf. Jag vet att du finns. 
Jag känner dig till max, och du känner mig. Jag vet hur du tänker, egentligen för mycket. 
Vi har så roligt tillsammans, du och jag. Jag har aldrig skrattat så mycket med en människa som dig, och känns skönt att jag kommer aldrig sluta skratta heller, för jag tänker inte förlora dig, det gör jag inte.

Jag kan bli så fruktansvärt irreterad på dig. När du ska köpa skor. Jag hatar det när jag bara tänker sko + karolina. Karolina. 
men tänker jag efter så...
Först tar det 78 år för dig att hitta ett par, finns alltid nåt fel på någon sko ;)
Sen när du hittat ett par provar du, du provar, provar och provar. Till sist frågar du vad jag tycker. Och jag säger alltid ärligt vad jag tycker. Tycker jag att skona är gräsliga säger jag det, även om du tycker dom är sjukt snygga och vill verkligen ha dom. Men tycker inte jag dom är fina, så vet ni vad hon gör?

-Hon köper dom inte.

Först blir hon lite grinig, och då kan jag inte hålla mig för skratt, inte hon heller.

Det är sjukt hur mycket jag fatikst älskar att du är så, att du prövar allt 7869 gånger innan du faktist bestämmer dig. 
Ja, jag tycker om att handla skor med dig, om jag tänker efter så har vi aldrig gått ur en sko butik utan att skratta. 

Jag och Karolina kan aldrig vara med varann i en vecka varje dag. Även fast vi tror det.
Nu sist när vi va i norge så va vi inte så mycket med varandra. Klart vi va med varann på dagarna, men senare runt 5 till 7 va vi i olika rum, jag kunde sitta och lösa korsord med Ewa och Karolina ute med Otto. 
Ingen av oss hade gjort nåt dumt eller taskigt mot någon, utan vi va bara less på varann. Vi sa inget utan bara drog. Sen va allt vanligt, fast vi inte hade snacka med varann. 

Egentligen är det rätt sjukt, hur lika vi egentligen är.

Även fast vi har våra små bråk och skit. 

Så tycker jag om henne grymt mycket. Så många minnen, så mycket elakt vi gjort. Och roligt (tyckte vi)

Jag gillar att vi planerar massa saker, som de aldrig blir av, utan bara skit av alltihopa, haha!

Tack Maria och Stefan, för ni har fixat den här pucko människan. 

Som jag tycker om.

och allt var så konstigt
men förbannat kul
Det kunde ha varit nån annan
Men det var jag